För ett år sedan skapade vi affärsområdet Internet of Everything inom All Binary. Ett område som vi numera förkortat till IOE. Vår utgångspunkt var att kombinera vårt multikompetenta team och den starka tillväxten inom IOT för att skapa något nytt och värdefullt. Vi har lärt oss enormt mycket under detta år tar nu nästa steg och produktifierar de lärdomar och insikter vi dragit. Vi är väldigt tacksamma till de kunder som gett oss förtroendet att bidra till deras satsning inom IOT under året. Vad händer nu då?

Läget bland Sveriges smarta städer

Innan vi svarar på den frågan vill vi dela våra lärdomar kring var IOT-Sverige i allmänhet och Smart City-initiativ i synnerhet står för tillfället. I de allra flesta Svenska städer som gör något inom Smart City har det kommunägda energibolaget/fiberbolaget ansvar för att bygga sensornät baserat på LoRa-WAN. Telekomoperatörernas nät finns också med parallellt, men de flesta städer med en satsning inom IOT har eller planerar att erbjuda ett LoRa-WAN-baserat sensornät. Vi ser att det finns tre dominerande vägar för sensornätägare för att snabbt komma igång. Blink Services och Stadshubbsalliansen är de snabbaste sätten att komma igång. Det tredje alternativet är att använda öppna The Things Network (TTN) vilket innebär både fördelar och nackdelar. I dagsläget kan vi inte avgöra vilket av dessa tre alternativ som kommer bli störst i slutändan. Vi har därför valt att jobba med alla tre varianterna. Det finns även städer/kommuner som valt andra alternativ (bla Loriot/Terracom) eller satt upp stängda nät med egna gateways. Väldigt få städer har några storskaliga IOT-projekt i sina sensornät. Men många har kört en eller flera små piloter.

Vår customer development-process och våra antaganden

I sann Lean Startup-anda genomförde vi nyligen en intervjuprocess med flera av Sveriges ledande sensornätägare. Det var ett sätt att se om de antaganden vi samlat på oss under året faktiskt stämde när allt kom till kritan. Resultatet förvånade oss något och har också format vägen vi nu tar. Vi ville ta reda på huruvida sensornätägarna hade ett behov av en IOT-plattform samt vilka generella problem man stod inför vad gäller utrullningen. Vi hade följande antaganden inför intervjuprocessen.

• Man har/kommer att få svårt att hantera de stora datamängder som sensorerna kommer generera.
• Idag måste man manuellt trigga aktiviteter baserat på det som sensordatan visar.
• Som sensornätägare behöver man kunna erbjuda olika accessnivåer till data för att få full effekt.
• Man har svårt att integrera sensordata med annan data som inte kommer via LoRa-nätet.
• Man har idag stöd för ett fåtal sensorer och behöver vertikala lösningar för alla tillämpningar.
• Idag finns inget öppet API som man kan publicera öppet för andra att bygga på.

Våra insikter efter att ha intervjuat Sveriges energibolag med sensornät

Det första vi slogs av var öppenheten att dela med sig av information och låna ut 45 min till en intervju med ett okänt bolag (vi). Under intervjuerna låg fokus på att undersöka behovet av en IOT-plattform men ofta blev diskussionerna bredare än så. Av respekt till alla vi intervjuat kommer inga enskilda svar eller uttalanden användas men de stora insikterna kan sammanfattas i följande punkter.

• Det som framförallt stoppar utbyggnaden och utrullningen av något mer än bara piloter är svårigheten att få med kunderna (såsom kommuner, fastighetsbolag, befolkning) på att det finns ett värde i att satsa på IOT. Detta är i allra högsta grad ett kommunikationsproblem snarare än ett tekniskt problem.
• Många av sensornätägarna är än så länge underbemannade inom sin IOT-satsning vilket gör att det ibland går långsammare än man önskar. Det handlar också om en kompetensomställning bland personalen när man går från bredbandsutbyggnad till sensornät.
• Priset på uppkopplade sensorer har visserligen gått ner, men det är fortfarande relativt dyrt att sjösätta större IOT-projekt vilket hindrar utbyggnaden.
• Genomgående vill de energibolag som bygger sensornät ligga i framkant och behålla sin position mot sina kunder. Många vill också ta ett steg tillbaka när väl nätet är byggt och ser att man tar en liknande position som man gjorde efter att ha grävt ner fiber.
• En horisontell IOT-plattform (som hanterar många olika sensorer) behöver vara modulär och anpassningsbar för att vara relevant. Lagring av data måste kunna ske såväl lokalt som i molnet beroende på kund och typ av data.
• Det är viktigt att snabbt och enkelt kunna erbjuda något till alla som vill sjösätta piloter i nätet för att få fler att driva på utvecklingen.
• De flesta energibolag ser att man kan räkna hem investeringen i sensornät på interna tillämpningar. Men man ser också sensornäten som ett nytt affärsområden som kommer kunna generera externa intäkter längre fram.
• FIWARE är den standard för datamodeller som verkar gå vinnande ur striden i hur man beskriver sensordata.
• Det är viktigt att inte låsa in varken energibolagen eller deras kunder i längre avtal då framtiden än så länge är väldigt oklar. Man vill så småningom att olika vertikala lösningar (såsom renhållning, fastighetsservice etc) ska erbjuda sina tjänster och nyttja nätet snarare än att man som energibolag driver på varje case.
• Det blir viktigt att i en plattform kunna mixa olika datakällor (via andra bärare än LoRa) och olika typer av sensorer (oavsett bärare). Säkerhet är av högsta betydelse. Så också upptid.
• Idag finns en stor osäkerhet kring vilken affärsmodell och prisnivå sensornätägarna ska erbjuda sina kunder.

Sammanfattningsvis var många av våra antaganden fel. Iallafall för tillfället. Vi har legat ett par år fram i tanken, men många sensornätägare ser helt andra problem just nu, för att ens ta sig till en framtid där tusentals sensorer och mängder av sensordata är det stora problemet. Vad vi lärt oss är att det absolut viktigaste just nu är att få igång och kunna visa på värdet i ett antal piloter. Samt att man inte vill binda sig i långa avtal eftersom framtiden är så osäker. Att man som sensornätägare behöver föregå med gott exempel och visa på ett antal pilotfall för att få andra att inse värdet. Att interna tillämpningar är det snabbaste sättet att få payback för investerade pengar. Att behovet av att inkludera en plattform med sitt nät antagligen bara finns initialt under pilotfasen. Att ordet plattform kanske snarare bör bytas mot middleware. Och mycket annat.

Vår nya inriktning på mjukvarusidan

Med våra lärdomar i bagaget stöper vi nu om vår plattform. Vi går från målet att bygga en storskalig horisontell IOT-plattform som sensornätägare kan erbjuda tillsammans med sitt nät, mot en experiment-plattform med ett helt annat syfte. En experimentplattform byggd på de absolut senaste teknikerna.

Vi kallar den Senseview. För det handlar om att kunna visualisera och demonstrera sina olika sensorexperiment för att få med fler på båten. Det är detta som är det absolut viktigaste för många av Sveriges sensornätägare idag. Senseview har stöd för olika nätverksservrar och sensortyper, kan mixa data från andra källor och beskriver sensordata enligt FIWARE. Med en dashboard för intern provisionering/monitorering och en för demonstration, samt en modern kartvy har det aldrig varit enklare att demonstrera och presentera sina sensorexperiment och piloter. Och via ett enkelt rest-API kan man som sensornätägare låta andra bygga tjänster på piloterna. Senseview har också en regelmotor som kan trigga automatiska händelser baserat på sensordata.

Med en experimentplattform som Senseview blir det lättare att kravställa när man ska skala upp sina sensorprojekt. Eftersom framtiden är oviss binder vi inte upp någon kund mer än ett kvartal åt gången. Vår ambition är att man ska vara igång på ett par dagar efter första kontakt och att man med Senseview kan erbjuda sina kunder ett snabbt sätt att komma igång och prova sensorprojekt i nätet. Vi vill uppmuntra till fler experiment och har därför en helt transparent och väldigt konkurrenskraftig prissättning. Vi vill att det ska vara lätt, snabbt och billigt att komma igång. Vi tror också att en horisontell experimentplattform är ett bra komplement till de större vertikala sensorlösningarna som i ett senare skede kommer fylla sensornäten. Hör av dig så berättar vi gärna mer!

Vad gäller vår inriktning på hårdvarusidan kräver det ett eget inlägg. Men håll utkik efter nyheter där också inom kort. Vi har äntligen hittat ett starkt och meningsfullt fokusområde.